Från kalhyggen till alltmer hyggesfritt: om mykorrhiza

Under 1900-talet blev kalhyggen det dominerade sättet att avverka skog i Sverige. Kalhyggen är en del i vad som kallas trakthyggesbruk där skogar sköts på ett enhetligt sätt från markberedning och plantering till avverkning med samma slags träd. Drivkraften för detta var en strävan att planerat och rationellt odla träd likt våra jordbruksgrödor, understött av skogsbrukets mekanisering och skogsindustrins ökande behov av skogsråvara.

Naturvården och forskare uppmärksammade att många arter dåligt klarade av förändringen från varierande och oftast extensivt brukade skogar till likåldriga produktionsskogar. Flera av arterna missgynnades och blev rödlistade. En grupp var mykorrhizasvamparna som växer i symbios med trädrötter. Finns det kontinuerligt träd på en plats kan mykorrhizasvamparnas ofta meterstora markmycel bli gamla som träd och äldre. Kalhyggen leder till att mycelen tynar bort och dör. Detta påverkade mycket negativt många äldre skogars ovanligare mykorrhizasvampar. De kom att saknas i de nya produktionsskogarna.

För att mildra effekterna på naturen började man under 1990-talet att lämna enstaka hänsynsträd vid avverkningarna. Det fungerade delvis men visade sig alldeles otillräckligt. Under 2020-talet kom intresset för hyggesfria metoder att ta ordentlig fart men det var först i och med EU:s att restaureringslag implementerades i Sverige år 2030 som den stora vändningen kom. Några skogsägare hade redan gjort omställningen men som nation låg Sverige långt efter EU-lagens direktiv och insatserna blev mer genomgripande och omfattande.

Med hyggesfritt kunde även gammelskogens mykorrhizasvampar och andra arter fortleva. Tillsammans med vetskapen om att påverkan blir mindre på klimatet och forskning som visade att det går utmärkt att sköta skog med hyggesfria metoder fick många skogsägare att byta till det. Svenska kyrkan och Sveaskog kom de att leda förändringen.

År 2050 är det många skogar som sköts med hyggesfria metoder. Nu är det självklart att inkludera alla skogens värden, även gammelskogens mykorrhizasvampar, i skötseln av skog. Kontinuiteten med levande träd möjliggör även för ovanligare arter att fortleva. Kalhyggen är fortfarande dominerande, men har nu höga och genomtänkta ambitionsnivåer av naturhänsyn.

Anders Dahlberg, SLU

Knapparna är 43 mm i diameter, klassiska plåtknappar med säkerhetsnål på baksidan. Du beställer dem genom att fylla i vårt beställningsformulär med namn, adress, mailadress och antal knappar av varje motiv – ”Arga stubben” respektive ”Levande skog”.

1-6 knappar – 30 kr
7-10 knappar – 60 kr
11-20 knappar – 120 kr

Du betalar med Swish till 123 626 51 77, eller till BG 444–3198. Skriv ”Kalhygge nej tack” som meddelande.

https://vast.naturskyddsforeningen.se/kampanjknappar-kalhygge-nej-tack/