Julkalendern 2024

2035 Ratificerade Sverige ILOs konvention 169 om urfolks rättigheter efter att den proteströrelse som tog sin start med Julkalendern 2024 genomfört den största namninsamlingen i Sveriges historia och tvingat fram en folkomröstning.

2024 års julkalender ledde till ett resultat ingen kunnat förutse: synen på urfolket samerna ändrades i grunden. När barn och vuxna gemensamt samlades kring julkalenderns historia om systrarna Ristin och Aila väcks en ny förståelse för samernas situation. Detta ledde till en markant svängning i opinionen och politikerna insåg att de måste byta fot i frågan.

2035 skrev Sverige äntligen på ILOs konvention 169 om urfolks rättigheter. Att Sverige inte skrivit under urfolkskonventionen sågs då som en skamfläck. Äntligen respekterades samernas rätt till Sápmi.

EUs restaureringslagstiftning som infördes i Sverige samma år fick stor inverkan på skogsbruket och i förlängningen renskötseln. Tidigare sätt att bruka skogen hade drabbat rennäringen hårt eftersom marklaven försvann med kalhyggen (en metod som innebar att man skördade alla träd samtidigt på en omfattande yta) som efter avverkning planterades tätt med en och samma trädart, oftast tall, gran eller contorta. Numera arbetar skogsbruket med åtgärder som naturvårdsbränning och utglesning för att stärka biologisk mångfald. Detta är positivt även för rennäringen då marklaven kommer tillbaka.