Lundalungan (2053)

Vad var startskottet till det vi idag kallar för Det gröna folkhemmet? 

Det började väl egentligen med Potatisuppropet 2023 som fick människor att odla sin egen potatis i kolonilotter, trädgårdar och balkonglådor, inspirerade av potatisupproret som ägde rum 1917. Då var Sverige ett fattigt land på randen till ekonomisk kollaps, och en annalkande revolution var nära. 2023 var det istället ekologisk kollaps och sårbar matimport man vände sig mot.

Uppropets grundare inspirerades även av de ursprungliga organisatörernas formuleringskraft. 1917 använde blev sloganen “Alla sätta potatis utom de tråkiga” ett humoristiskt lockrop som samlade deltagarna under gemensam flagg. 2023 års upprop mobiliserade istället kring parollen “Bättre potatis ur egen jord än influgen röd quinoa på vårt bord”. Detta nya upprop ansågs dock ganska udda och perifert fram till att den nya utgåvan av När krisen eller kriget kommer landade i svenskarnas brevlådor i augusti 2028. Då hade livsmedelskrisen blivit ett faktum i hela Europa och man började se gräsmattor som en onödig lyx vi inte längre hade råd med.

Diakonerna i Domkyrkan och Sankt Tomas katolska församling ansökte därför hos Domkyrkorådet, Lunds universitet och Lunds kommun om att börja odla på Lundagårds grönytor. Mobiliseringen gick fort då de i sina nätverk hade många odlingskunniga människor från bland annat Afghanistan och Ukraina. Snart var de smalnande grusgångarna det enda sättet att ta sig fram genom åkrarna i Lunds innerstad. Lund blev känt i Sverige som “den gröna lungan”, vilket i folkmun rätt och slätt drogs samman till “Lundalungan”.

Lundalungan påskyndades av rapporter om skenande ohälsa bland de grupper som var engagerade i projektet, nämligen utlandsfödda, pensionärer och studenter. Dessa socioekonomiska grupper hade länge lidit av stressrelaterade åkommor, obesitas, diabetes och depression. Lunds kommun gick samman med universitetet och civilsamhället (däribland kyrkorna) för att skapa insatser för att främja folkhälsan och få människor att känna meningsfullhet i sin vardag, från vaggan till graven. I och med beslutet om sex timmars arbetsdag år 2031 och medborgarlön 2035 luckrades gränserna mellan ”fritid” och ”arbete” upp.

Kombinerad medicinsk och teologisk forskning under det sena 2030-talet visade att det var hälsofrämjande att dels ha andliga praktiker, dels att vistas i naturen. Dessa rön blev diskuterades mycket under regionvalet 2038, vilket ledde till att flera partier lovade låta den skånska skog som fanns stå kvar, samt att plantera fler träd runt om i Skåne.

Kyrkorna gjorde om sin förvaltningsstruktur och började upplåta sina lokaler för olika sorters andlig praktik. De blev ett av naven för ett bredare existentiellt samtal, så som debatten om den goda samhällsutvecklingen i dialog med individens frihet och andra arters autonomi. De vackra rummen bidrog till kontemplativa praktiker som med tiden ersatte mycket psykofarmaka. Mycket mer finns att berätta om kyrkornas omställning. Läs gärna rapporten Störst av allt är kärleken 2053:04 akt 3.