Näthandeln

 I slutet av 20-talet stod klädproduktionen för omkring 10% av alla utsläpp av koldioxid, mer än den tidens sjöfart och flygtrafik tillsammans. Man hade fått fart på återvinningen men den visade sig vara extremt energi-, kemikalie-  och vattenkrävande. Problemet var att man fortfarande konsumerade enorma mängder textilier. Snabbmodebolagen och näthandeln var drivande i utvecklingen. Företag som Shein, Xelens och Temu levererade billiga kläder med stort klimatavtryck och kort livslängd.

Fyra högstadieelever: Sara, Hugo, Shaimaa och Noël, bildade det numera ikoniska bandet Nejv i en källarlokal i Åsele centrum. De utvecklade en musikstil som är en blandning av nordisk folk och punk och när de senare flyttade till Umeå för att börja på musikgymnasiet fick de sin första spelning på Verket. Resten är som man säger - historia.

Noël, som alltid varit intresserad av kläddesign, skapade bandets extravaganta scenkläder av loppisfynd och äldre textilier. Det fanns en längtan hos de unga i världen att skapa med sina händer och Noëls kläder, som höll sig helt utanför trenderna i fast fashion, visade på en möjlig väg. Poängen var att själv skapa unika plagg av kläder och textilier som redan fanns hemma eller som köptes secondhand. Det blir en personlig stil med den starka nutidskänsla vi förknippar med det så kallade dröjmodet.

Bandnamnet Nejv blev också namnet på en rörelse som började sprida sig över Europa under tidigt 40-tal. Deras slogan ”Vi kommer inte att tvinga dig, men det riktiga livet börjar nu!” hördes först i skolkorridorer och fikarum och växte snart till ett emblem för alla som var aktiva inom populärkulturen. Rörelsen påverkade synen på konsumtion och vad som var eftersträvansvärt i grunden. Utan Nejv hade vi inte haft dagens klädkultur, där de flesta själva kan komponera ihop nya plagg av gamla.