Pappersmuggarna

Idag är det självklart för alla att man har sin egen mugg i väskan eller ryggsäcken. De flesta har en kåsa de själva slöjdat eller fått av en släkting. Dessa är unika i sin utformning, ingen kåsa är den andra lik.

Men långt in på 30-talet var det inte alls så. Man drack sitt kaffe ur muggar tillverkade av träråvara. Dessa muggar användes i regel bara en gång, och slängdes sedan.

Omkring år 2025 avverkades Sveriges få kvarvarande naturskogar i hög takt. Nära 80% av träråvaran gick till produktion av engångsmaterial som pappersmuggar. Detta ledde till stora förluster av gammal skog vilket hotade många arter och hela ekosystem.

2030 implementerades EUs restaureringslagstiftning i Sverige. Den innebar att ekosystem måste återställas för att bevara biodiversitet. Lagen om restaurering fick en enorm inverkan på hur våra skogar brukas. Hela det moderna skogsbruket lades om.

Nu handlar det om att återskapa det som gått förlorat. Tack vare Svenska Kyrkans mod och initiativ att gå före i frågan om hållbart skogsbruk kunde det svenska skogsbruket går från kalhyggesbruk, plantering och likåldriga skogar till att återskapa genom att röja, glesa ut och bränna. Istället för kalhyggets näringsläckage och ensartade plantering fick vi nu en åldersblandad, luckig skog med döda stående och liggande träd och blandade trädslag.

Det var svårt för skogsbruket att börja tänka på ett nytt sätt men genom politisk styrning, lagändringar och folklig opinion har skogsbruket gått från att vara produktionsinriktat till att bli skogens trädgårdsmästare.