Superperovskit (2051)

 English below.

Objektet framför er är ett av de stora tekniska framsteg som gjordes under omställningsåren: solceller baserade på tunnfilm. Denna skånska uppfinning, som idag finns på alla möjliga platser i vårt land, var helt revolutionerande när det dök upp i mitten på 2040-talet.

De allt högre temperaturerna och den ökade mängden farlig solinstrålning under sena 2020- och tidiga 2030-talet gjorde det allt viktigare att skapa skuggade platser i städer. Samtidigt steg kylbehovet för fastigheter, vilket ökade energi- och effekttopparna i hela Sverige, och mer hållbar energi behövdes för den hållbara omställningen. Redan 2026 krävde EU att nya byggnader ska ha möjlighet till solceller på taket, vilket ledde till ökade investeringar i forskning och utveckling av tunnfilmssolceller. Denna prototypteknik hoppades forskarna längre fram skulle kunna installeras på vertikala ytor som fönster och fasader, men var i mitten av 2020-talet ömtåliga och hade för låg verkningsgrad för att kunna användas på bred front.

Under 2030-talet gjordes stora framsteg inom forskningen på material inom tunnfilm, och den blev oerhört hållbar och flexibel. Till och med kläder kunde tillverkas av detta nya material som kallas Superperovskit, eftersom det består av en modifierad variant av mineralet perovskit. Då transparensen på filmen kan dimmas och anpassas efter behov så kunde den enkelt placeras överallt. SP (som materialet kallas i folkmun) kunde färgas i alla färger, så solcellerna var lätta att anpassa. Bilrutor, solglasögon, kläder, fasadbeklädnad, segel, snart inkluderade de alla SP i någon form.

Det största genombrottet kom 2043, när den norsk-svenska uppfinnaren Freja Amundsen från Kristianstad uppfann en teknik som ökade tunnfilmens verkningsgrad från 29% till hela 75%. Samhällen som tidigare upplevt energifattigdom kunde nu klara sig till stor del på egenproducerad energi. Synergieffekterna blev otaliga:

●      Eftersom SP är flexibelt och har låg vikt, så gick det att tillverka till exempel tält av detta material. Utsatta områden som flyktingläger fick nu tillgång till egen energi och kan kyla sina tält och tillverka rent dricksvatten.

●      Kläder började designas som en bärbar produktionskälla, och repareras istället för att kastas eller bytas som man gjorde förr. Detta gör att det blir ett minskat klimatavtryck, eftersom den tidigare modellen för klädproduktion använde mycket energi.

●      Arkitekturen revolutionerades då det gick att både designa och konstruera byggnader som i bred skala kunde stå för sitt eget energibehov, något som minskade energipriserna och ökade energisäkerheten i hela landet. De tunga gamla solcellspanelerna blev snabbt utdaterade. 

Freja Amundsen blev 2050 tilldelad Nansenpriset av FN för sitt arbete med SP, som enligt motiveringen “räddat otaliga liv i utsatta situationer världen över”. Tunnfilmen har även bidragit till avvecklingen av fossila transporter, och blev nyligen en viktig del av den skånska infrastrukturen, efter att den integrerats i den nya versionen av “luftjärnvägen”. Under den stora marsresan 2048 hade astronauterna stor nytta av detta material på sina solsegel, vilket gav stor publicitet internationellt.

Freja har sedan sitt genombrott 2043 blivit något av en skånsk symbol, och nyligen öppnade Kristianstad universitet Amundsenlaboratoriet, med fokus på forskning inom geologi, elektrokemi och spekulativ design för att hedra hennes vetenskapliga gärning.

Superperovskite (2051)

The object in front of you is one of the great technological advances made during the transition years: solar cells based on thin film. This Scanian invention, now found in all sorts of places in our country, was revolutionary when it appeared in the mid-2040s.

The rising temperatures and amount of dangerous solar radiation during the late 2020s and early 2030s made it increasingly important to create shaded places in cities. At the same time, need for the cooling of properties increased, which led to increased energy and power peaks throughout Sweden. More sustainable energy was needed for the sustainable transition. As early as 2026, the EU required that new buildings have the option of solar cells on the roof, which led to increased investments in research and development of thin film solar cells. This prototype technology, the researchers hoped, could later be installed on vertical surfaces such as windows and facades, but in the mid-2020s was fragile and were too inefficient to be used outside a laboratory setting.

During the 2030s, great progress was made in research on thin film materials, making it incredibly durable and flexible. Even clothing could be made from this new material called Superperovskite, which consists of a modified variant of the mineral perovskite. Since the transparency of the film can be dimmed and adjusted as needed, it can easily be placed anywhere. SP (as the material is oftentimes called) could be dyed in any color, so the solar cells were easy to customize. Car windows, sunglasses, clothing, facade cladding, sails, soon they all included SP in some form.

The biggest breakthrough came in 2043, when the Norwegian-Swedish inventor Freja Amundsen from Kristianstad invented a technology that increased the efficiency of thin films from 29% to a full 75%. Communities that previously experienced energy poverty could now produce their own energy. The synergy effects were countless:

●      Since SP is flexible and lightweight, it was possible to manufacture tents from this material. Vulnerable areas such as refugee camps now had access to their own energy and could cool their tents and produce clean drinking water.

●      Clothing began to be thought of as a portable source of production, and repaired instead of being thrown away or replaced as was previously done. This meant that there was a reduced climate footprint, since the previous model for clothing production used a lot of energy.

●      Architecture was revolutionized when it became possible to both design and construct buildings that could meet their own energy needs on a large scale, which reduced energy prices and increased energy security throughout the country. The heavy old solar panels quickly became outdated.

In 2050, Freja Amundsen was awarded the Nansen Prize by the UN for her work with SP, which according to the letter of motivation “has saved countless lives in vulnerable situations around the world”. Thin film has also contributed to the phasing out of fossil forms of transport. It ecently became an important part of the Skåne infrastructure, after being integrated into the newest version of the “air rail”. During the great Mars journey in 2048, the astronauts used this material in their solar sails, which gave it great publicity internationally.

Since her breakthrough in 2043, Freja has become something of a Scanian symbol, and Kristianstad University recently opened the Amundsen Laboratory, focusing on research in geology, electrochemistry and speculative design to honor her scientific achievements.